onsdag 30 maj 2012

Om att hitta sin väg i livet

Nu ska jag försöka förklara hur det kommer sig att jag är där jag är idag. I stora drag alltså.

När jag var riktigt liten och folk frågade mig vad jag skulle bli när jag blir stor så svarade jag att jag ska gå i skolan som mamma och Kalle (min Tapperware-pappa). Det var det jag trodde man gjorde när man bli stor. Nu var det ju så att mina föräldrar inte var så stora, de var runt 23-24 när jag sa det här. De pluggade nämligen båda två till läkare. Jag var nog runt tre år när jag sa det här, och i den åldern vill många bli prinsessa, isprinsessa och osv. och det ville även jag.

De senare åren har jag alltid haft läkare och psykolog i bakhuvudet och det är sådana yrken som kommit tillbaka till mig hela tiden. Idag kan jag säga det att psykolog är något jag verkligen vill blir. Men tyvärr fick jag tänka om när jag tog studenten 2011. Jag hade slappat mig igenom hela gymnasietiden vilket också syns i mina betyg. Idag känner jag att det är förj*vla segt! Jag har kapaciteten, om man nu får säga det om sig själv? Jag har alltid haft lätt för att lära mig och plugga in saker. Det är bara motivationen som inte funnits där sedan högstadiet. För på högstadietiden hade jag MVG i det mesta och oftast högsta poäng på proven.

Men jag fick alltså tänka om efter gymnasiet. Jag hade ju på känn redan innan studenten att betyget skulle bli dåligt så jag hade sökt sjuksköterska till efter sommaren. Jag hade då funderat på det ett tag, eller egentligen barnmorska. Jag hade också funderat på mänskliga rättigheter ganska länge men tyckte att det kändes lite osäkert med vad för typ av jobb jag kunde få efter att utbildningen var avslutad.  I väntan på besked började jag jobba min andra sommar på Åhléns. I slutet på sommaren fick jag veta att jag hade kommit in. Men av flera anledningar så valde jag att inte börja. Dels så hade jag och min dåvarande pojkvän precis gjort slut och jag var inte redo att släppa taget om honom och oss. Dessutom så var jag inte hundra på att det här med sjuksköterska var rätt för mig. Jag valde därför att fortsätta jobba under hösten. 

Under hösten så insåg jag sakta men säkert att jag behövde komma bort från stan och efter allt  fram och tillbaka med mitt ex så var jag allmänt trött på min vardag. En dag när jag var inne på internet och kollade lite utbildningar så hittade jag Turismekonomprogrammet i kalmar och jag tänkte "varför inte?". Jag tycker om att resa och vill gärna jobba utomlands. Ekonomi är också bra att ha. Så jag sökte. Jag kom in och trivs hur bra som helst i Kalmar och med alla människor men inte med utbildningen. Jag vill jobba med människor och jag vill göra det på ett sådant sätt att jag kan hjälpa dem och göra en skillnad. Så jag har nu till hösten sökt socionom och jag tror att det är helt rätt för mig! Det är visserligen inte psykolog men jag har planer på att läsa vidare till psykoterapeut. 

Så nu väntar jag bara på antagningssvaren.



Här är lite bilder från sista tiden på gymnasiet och studenten




Togaparty en dag i slutet av gymnasiet


Balen, jag står i mitten.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar